Nyheter

Lena Johansson om sin kärlek till kartor!

Erfarna bussresenären Lena har alltid med sig en karta på resan.

Jag har alltid omgivit mig med kartor, av de mest skilda slag. Kanske för att jag hade en far som var på vägarna både i fritid och på jobb. Kanske för att jag är kontroll-människa som vill veta var jag befinner mig. Kanske för att jag älskar att resa och utforska. Både i verkligheten och i fantasin. Kanske är det därför jag släktforskat. Kanske men vet ej…

Europakarta
Europakarta

Var jag än bott eller jobbat så har jag på något vis alltid haft kartor på väggarna. Som när jag satt på Skatteverket, hade då på min skrivbordsskärm en världskarta uppsatt där jag satte i en nål för vart ställe i världen jag faxade till. Det fick mig alltid att le. När barnen var små hade vi en stor världskarta uppsatt på väggen i hallen. Varje medlem i familjen hade en egen färg på knappnålshuvudet och varje gång vi hade rest sattes en nål fast där vi varit. Barnen lärde sig geografi och även jag tyckte det var så roligt. Tills en dag när en av mina gäster roade sig med att i smyg möblera om nålarna…Så respektlöst och så idiotiskt!

Europakartan ovan sitter just nu i mitt vardagsrum. Dock utan nålar.

På dörren ut till hallen sitter ett minne från senaste utlandsresan som gick till Bad Gastein.

Karta över Bad Gastein, Österrike
Karta över Bad Gastein, Österrike

I köket finner man en karta från senaste resan till Gardasjön.

Karta över Gardasjön, Italien
Karta över Gardasjön, Italien

Lite blandade kartor från mina resor

Blandade kartor från Lenas resor
Blandade kartor från Lenas resor

När jag plockar bland kartorna hittar jag en från mina resor i Moseldalen. Brukar faktiskt ha den uppsatt på väggen. Visar tydligt vilka kringel-krokar den ån tar. Längst söderut jag varit är Trier. Jag har rest både vid sidan om i buss och på pråm på vattnet. Brukar bo strax söder om Cochem i den lilla byn Ernst.

Floden Mosel i Tyskland, som slingrar sig
Floden Mosel i Tyskland, som slingrar sig

Landskartorna har jag ofta haft i knät på bussresor ut i Europa, för att ha lite koll på just var jag befinner mig och hur långt det är kvar till målet.

Landskartorna är alltid framme på bussresorna
Landskartorna är alltid framme på bussresorna

Vem var pappas kartläsare när jag var barn? – jag så klart. På utflykter och besök på främmande orter så har jag helst tagit mig fram gående – givetvis med en karta i handen. På en del resmål behöver jag inte kartan längre, som exempelvis i Berlin.

När barnen var små åkte vi en gång på cykelsemester – givetvis hade jag hand om kartorna och cyklade längst fram.

Kartor för cykelsemester
Kartor för cykelsemester

Många gånger har jag även fyllt i på kartan vart färden gått.

Som här på bykartan från Alpbach i  Österrike, där våra vandringar från 2004 blev inritade med rött.

Alpbach, Österrike
Alpbach, Österrike

Eller som på den gamla Gulf-kartan över Sverige, där bilsemestern 1975 finns ifylld.

Från bilsemestern 1975
Från bilsemestern 1975

När pappa fyllde 70 år fick han en karta över sin släkt som utgick ifrån honom och sträckte sig 14 generationer bakåt. Det är 16 år sedan jag ritade den och funderar skarpt på att göra en åt mig själv också, måste bara först inhandla en ny arkivbeständig penna.

Har även några tankar på att göra kartor över livets gång för närstående personer. Vore kanske något i julklapp? Bara tiden sätter gränser.

Taggar
Visa mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Relaterade artiklar

Close